Sammanfattning

Här kommer del två av min Nepalresa. På sjukhuset konstaterades lungödem, hjärnödem och lunginflammation. Jag blev kvar på sjukhuset i tre dagar med syrgas, dropp och penicillin. Jag hostade mycket, spottade blod, hade frossa och svettningar i över en vecka. Denna del av resan handlar mycket om vilan i Katmandu och om en utflykt till tysta, lugna och vackra Nagarkot. Jag fick möjligheter att uppleva vardagslivet i kvarteret runt hotellet. Träffa individer i den pulserande staden. Men även se miljöer utanför Katmandu.

Resan

När jag vaknar upp på den tionde dagen på sjukhuset i Katmandu, har jag ont kroppen och huvudet. Vad jag förstår så har jag haft mycket vätska i både huvud och lunga. Jag går ut i väntrummet och skickar iväg några ”förklarande” e-post till Elisabet och släkten. Jag informerar om situationen och hur det är just nu.

Dagen förflyter med att jag får syrgas och dropp. Jag får penicillin och hostdämpande medicin. De tar bort syrgasen mot kvällen, de mäter syrehalten i blodet hela tiden, när jag kom in hade jag 56%. Nu stiger den. Jag tar mitt droppstativ och går iväg, jag kan inte gå utan det utan stöttar mig på den. Jag har lärt mig att man ska kliva upp så snart som möjligt ur en sjukhussäng för att få igång kroppen. Jag tar mig till duschen och duschar, helt underbart, det var några dagar sen sist. Lite bökigt med stativet i duschen men det går. Huvudvärken kommer tillbaka och jag får frossa. Detta blir mer och mer likt en sjukjournal. I salen ligger också Österrikiska Kurt, han har haft höjdsjuka och har förfrusit fingrar och tår.

När jag vaknar på den elfte dagen undrar jag var jag är. Kan det vara ett tecken på att jag börjar bli frisk? Jag känner mig som i en bubbla. Jag hoppas att få åka hem idag =till hotellet. Hostar fortfarande blod och har näsblod. Jag har sovit gott, men jag måste få igång magen.

Jag går ut till datorn en stund. När jag återvänder tillbaka är mina saker hoppackade och två nya killar ligger i salen. Jag tror att jag har gått fel. Kurt är borta. Vad snopet. Jag får fyra mediciner, gul för magstoppet, blå för hostan, vit penicillin och en blå puff för att vidga luftrören.

Mr Ram hämtar mig, han lämnar av Mimmi och Tommy. Mimmi ska på läkarkoll. När jag kommer till hotellet sätter jag mig på sängen, tippar omkull och vaknar tre timmar senare. Jag träffar Mr Ram, Mimmi och Tommy. Vi diskuterar alternativ vad vi kan göra här i Katmandu medans vi tillfrisknar. Mimmi, Tommy och jag går till en vacker park i närheten, berömda Keijser café ligger i den. Vi äter en underbart god macka, snackar och kollar in folk.

På kvällen går jag en kort promenad och besöker ett internetcafé. Sen tar jag mina piller och säger gonatt.

Idag den tolfte dagen är jag så trött, så trött, lös i magen och spottar fortfarande blod. När jag går upp för trappan till restaurangen, tror jag att jag inte ska orka, jag är helt slut. Det har varit en jobbig natt med mycket hosta, hundar som skäller, skrik. Det ekar som om jag vore i en katedral.

Nu vill jag hem till Sverige! Känner mig sliten som bara den. I morgon ska jag tillbaka till kliniken, för ett Fit, For ,Fly.  Jag tar en morgonpromenad runt mitt kvarter, tar några kort. Går upp och äter frukost, Cosmic special. Det går tung upp för trappan, andas häftigt och får vila vid varje trappavsats. Kilar in på Delights och lånar internet. ST hade hört av sig till Peter om vad som hänt mig. Vilade mycket idag. Gick och la mig tidigt.

På den 13:e dagen vaknade jag klockan 7:00 alldeles genomblöt av svett. Har nog fortfarande feber. Vilken natt hundarna hade konsert hela natten, en skällde och tre fyllde i efteråt. Satt och snackade med svenskarna som varit uppe på berget. De hade lyckats alla utom 2.

For till sjukhuset för en FFF. Men de godkände mig ej. Jag var ej frisk än. Mr Ram körde mig med motorcykeln genom stan. Jag skrev några mail och vilade resten av dagen.

Hostar fortfarande blod när jag vaknar på den 14:e dagen. Mycket seg idag. Klev upp, gick runt min runda runt kvarteret. Gick till Mr Ram, satte mig framför datorn såg att ST hade gjort en artikel om min misslyckade resa.  Åt frukost snackade med svenskar som varit på safari. De hade sett ormar och fåglar. Det skulle man kunna göra medans jag väntar på att bli frisk! Eller kanske fara och åka glidfallskärm. Något måste jag fylla tiden med! Nästan en hel vecka kvar.

Beställde rescue märken. Vilade. Packade för en tripp till Nagrakot. Taxin kom och hämtade mig, Mimmi och Tommy. Upp i bergen for vi på slingriga vägar. Vi anlände till View point hotel. Vilken underbar utsikt! Käkade en underbar lunch. Tog en promenad runt i byn. Helt underbart lugnt efter Katmandus puls. Och vilken utsikt! Lite molnigt.Tog en öl och åt middag, strömmen gick och efter en stund gick vi och la oss. Fuktigt värre. Hostade kraftigt och svettades. Kunde inte släcka lampan!!

Går upp strax före sex på den 15:e dagen. Helt fantastisk morgon, solen kryper fram, gula berg, blå berg, röda berg, dis helt fantastiskt. Soluppgång över Himalaya. Sen kryper jag ner och vilar till 8.00. Knäpper några kort. Käkar frukost ägg, potatis. Gott!! Solar och slappar, Fotar örnar som påminner om glador. Går högre upp för att kneppa mer kort på Himalaya. Solar och tar det fortsatt lugnt. äter lunch dricker en Cola. Känner att solen tar på armen. Går och sover lite, skönt. Vaknar frysen. Tommy och jag går en kort promenad runt i Nagarkot. Mimmi får insulinkänning så hon stannar hemma. Mötte Schweizare och åt den goda chicken fried rice. Njuter av den fina utsikten. Surrade med en dansk familj som är bosatt i Belgien. Alla är lika överraskade att man inte får beställa mat en och en halv timme före buffen. Kryper ner mellan de fuktiga lakanen och sover.

Vaknar på den 16:e dagen, men tvekar om jag ska kliva upp tidigt till soluppgången eller ligga kvar i sängen. Men hallo, jag är ju bara här en gång i livet. Självklart ska jag kliva upp. I dag spottar jag inget blod för första gången sen jag vart sjuk, skönt. Jag har fortfarande ont i huvudet.

Idag är det dimbankar över bergen, mycket vackert, tack för att jag får uppleva detta. Vilken vacker värld vi lever i. Ställer mig mot solen när den kom upp och njuter av de värmande strålarna.

Tommy och Mimmi vaknar och vi går upp och äter en lång god frukost. Tänk att juice kan vara så god. Vi går på örnjakt eller är det Glador? Taxin kommer tio men det visar sig att det blir tolv istället. Äter bananpannkaka och en kopp ingefära te. Väntar på taxin. Vi har en proffsig taxichaufför som saktar ner farten när jag vill ta kort. Det är mycket trafik men ingen trängselskatt.

Går och äter kycklingsoppa, tar en skön dusch, beställer en massage. Mr Ram fixar läkarkontroll, vi kör med motorcykel till läkarstation. Jag får OK på FFF. Vi åker tillbaka i de trånga gränderna. E-postar hem att allt är ok. Går och tar en underbar massage. Helt underbart! 90 minuter för 170 kronor. Möter Mats, han har också åkt helikopter ner. Han har varit lös i magen flera dagar i sträck. Och har näringsbrist. Han ger mig en kort information om hur det gått för de andra. Mimmi, Tommy, Mats och jag går och äter god mat på St Louise restaurang. Tar bl.a. en yoghurt drink, gott.  På hemvägen köper jag en skiva på Nepalesiska. Sen lägger jag mig ner och sover i en torr säng.